Det är helt overkligt att tänka sej att han till vänster en gång var en sån där urgullig liten plutt som han till höger...

Men det var han faktiskt...

Tack och hej!

Titta vem som är här idag! Han vill gå en sväng på djurparken och titta på fåglarna och hästarna. Det ska han nog få göra, det lilla livet. Världens underbaraste är han!

<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3   

<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3

Tack och hej så länge!

Idag är det ett år sen Sunset for till de evigt gröna ängarna. Det gör ont att tänka på. Vi saknar vår fina lilla Snuse-bus så mycket.

De här bilderna är tagna ett par dagar innan Sunset lämnade oss.

I solnedgången spred jag din aska i den lilla

skogsdungen utanför hagen. Därifrån kan du

hålla koll på dina kompisar som du tillbringat

så många sköna dagar tillsammans med.

Efteråt satt jag på en sten med tårarna rinnande

nedför kinderna och såg de sista solstrålarna

försvinna vid horisonten.

Jag kommer aldrig se en solnedgång igen utan

att tänka på dig. Varje solnedgång är vacker,

men du var vackrast av dem alla, min älskade

lilla Sunset.

Vad häftigt egentligen, tänk så många "mor och dotter-par" det finns i vårt stall. Annette och Emelie, Cina och Kajsa och jag och Therés som alla har egna hästar (även om min bara är en foderhäst). Sen har vi mammorna som hänger med och rider nån gång ibland, Jeanettes mamma, Trixies mamma och Tinas mamma. Även Kristins mamma är ju van ryttare så henne hade vi säkert också kunnat få ut en runda tillsammans med sin dotter (dom har ju dessutom ridit mycket tillsammans när Kristin bodde hemma). Tror faktiskt också att Memmes mamma (säg memmes mamma snabbt tio gånger i rad om du kan...) har ridit lite förut så att hon skulle kunna ta en runda med sin dotter. Om inte annat så kan väl storasyster Trixie räknas som en "extramamma" till Memme.  Undrar hur det ligger till med Cissis mamma, synd att hon bor så långt iväg.

Och så har vi ju Jeanette och Rebecka. Rebecka ligger ju i hårdträning inför framtidens hästskötar- och ryttarkarriär, så där har vi tre generationer hästtjejer. Ballt 

Hade varit kul med en bild på alla mor-dotterpar till häst, men det är ju en omöjlig ekvation eftersom hästarna inte räcker till. Hjälp mej att fundera ut hur vi löser det...

Nå't jag bara kom att tänka på så här på morgonkvisten...

Tack och hej!

Hittade den här bilden när jag snokade runt i den externa hårddisken (Kristin, det är jättebra att säkerhetskopiera sina bilder på en extern hårddisk...). Tänk vad fort tiden går, det känns som att det inte var länge sen alls som Lill-Loppa var nyss fyllda sju år. Här sitter hon på en sten-(vad annars)-mur i Lanzarotes nationalpark Timanfaya. Det är ett jääääättestort område med helt och enbart vulkaner, rena månlandskapet. Det enda som bryter av bland alla vulkankratrar och lavaformationer är en restaurang där man grillar maten över värmen från en... gissa vad... helt rätt, en VULKAN.

På den tiden envisades Therés med att säga B istället för V. Det man ser i bakgrunden på bilden är således BULKANER (undrar om det bor någon bampyr bland bulkanerna).

Tack och hej.

Det finns en möbelaffär där jag aldrig någonsin kommer köpa den minsta lilla möbel... nämligen Blomsterbergs i Eslöv (lika tvärsäkert som att jag aldrig kommer sätta min fot i Ullared). Jag får rejäla äckelrysningar i hela kroppen bara jag hör namnet. Jag HATAR den supertöntiga reklamen där Blomsterberg själv visar upp sina absolut noll och obefintliga skådespelartalanger. VEM kan tycka att den reklamen är ok? VEM har skapat reklamfilmen, är det Blomsterberg själv som absolut vill vara med i tv? Förmodligen inte... förmodligen är han fullständigt GRUNDLURAD av någon talanglös människa som leker reklambyrå. Men hur naiv får man vara, kan man inte bara titta på den där jävla usla reklamen och konstatera att den är katastrofal? HUR kan någon enda människa undgå att se att den är totalt värdelös och supertöntig...? Fast jag har faktiskt inte sett nån reklam från Blomsterbergs på länge vad jag kan erinra mej, så kanske kanske (förhoppningsvis) så är det ändå någon ansvarig person som äntligen öppnat ögonen. Eller så har den sk reklambyrån lyckats lura av Blomsterberg hela reklambudgeten redan...

En annan reklam som, i alla fall för mej, får totalt motsatt effekt än vad som är meningen är Bil-Månssons reklam. Jag får kraftiga kräkkänslor när jag ser fåntratten stå där och säga "Det är jag som är Månsson". Affärsman må han vara, den käre Månsson, men han är ju knappast den skarpaste kniven i lådan på reklamfilmsfronten...

Vet inte riktigt varför jag skriver detta. Det var väl när jag såg den töntiga Bil-Månssonreklamen en gång för mycket som det bara svämmade över... Nästa gång finns risken att jag kastar något tungt och hårt rakt in i tv-rutan.

Tack och godnatt!

Eftersom jag numera är helt säker på att jag inte kan få svininfluensa (se tidigare inlägg idag) så måste jag alltså ha drabbats av något annat. Och nu har jag kommit på det... det måste vara DYKARSJUKA. För det spränger i öronen så som det gör när man dyker djupt ner i vattnet. Fast jag är inte riktigt säker ändå... Jag får fundera vidare på vad jag kan ha drabbats av, för det kan väl inte vara en helt vanlig förkylning? En svinig jävla förkylning... en svinförkylning? Jag funderar och återkommer.

Tack och hej så länge!

Usch, jag har ont i halsen. Jävla skit, jag har nog fått svininfluensa... igen. Jag har ju haft den där svininfluensan några gånger nu. Som tur är så har jag varit en av dom som drabbats väldigt lindrigt. Jag menar, man har ju läst om folk som varit sjuka bara några få dagar, och jag är ju ännu "värre", jag har haft svininfluensa säkert tre gånger nu men bara varit sjuk ungefär en-två dagar per gång. Eller sjuk och sjuk, jag har ju faktiskt haft sån otrolig tur så att jag inte ens har varit sjuk. Jag har bara känt av den där jäkla svininfluensan lite grann i halsen. Jag borde kanske tipsa tidningarna om det så att folk får se att inte alla dör som får svininfluensa.

Fast i vintras, i februari, så hade jag influensa, och då var det nog väldigt nära att jag dog. Åtminstone kändes det så. När jag tänker efter så var jag nog faktiskt död några dagar. I alla fall så var jag sjukare än jag kan minnas att jag någonsin varit förut, i två veckor dessutom. Om det inte var svininfluensa så var det i alla fall en jävla svin-influensa. En riktig skit-influensa.

Ett annat namn man hör på den här influensan som nu verkar hota hela mänsklighetens existens på jorden är ju "nya" influensan. Ja, det är klart att den är ny. Varenda gång jag blir sjuk så är det i en ny sjukdom. Även om man har haft samma sjukdom förut så är den ju ny för denna gången. Det är samma sak som att man säger att man köpt ny bil trots att man inte alls har köpt en NY bil i ordets rätta bemärkelse. Larvigt namn i alla fall. Och "svininfluensan", heter den så för att det smittar från svin till människa? När fågelinfluensan härjade som värst (då när mänsklighetens existens hotades förra gången) så var folk skiträdda för fåglar. Någon som är rädd för grisar nu? Någon....?! Vi pratade om det igår kväll och då kom Peter på att namnet säkert kommer sej av att så många människor är riktiga svin. Naturligtvis! Men då borde det bara vara svinen som drabbas... och i så fall så varken har jag eller har haft svininfluensa. Faktiskt ganska skönt att veta...

Tack och hej....aaaaatjooo!