Igår kväll satt vi och slöade i soffan som vanligt en fredagkväll. Katten gick ut på en lite kvällsrunda. Hans rundor har blivit kortare och kortare med åren och när det är kallt och ruggigt ute så går han bara ut när han är absolut tvungen (vi har ingen kattlåda...). Han har egen dörr så han kan komma och gå som han vill. Numera vill han alltså oftast inte alls gå någonstans, han ligger mest och sover. Och det med all rätt, han blir ju 17 år i januari.

Jag tycker att han är ganska pigg för att vara så pass gammal. Som sagt, han går inte så långa rundor längre, och visst ser man att han inte är lika smidig längre, men i övrigt så är han vid god vigör. Och rösten är det inget fel på. Han har alltid, på killars vis, varit lite gapig och skrikig. Men på gamla dar har hans "snackande" ökat markant, ibland är det faktiskt ganska störande. Han har lagt sej till med vanan att gapa och skrika HÖGT och oavbrutet när det är något han vill. Och det han oftast vill är att ha mat. Då förföljer han en och sitter och gastar för fulla muggar ända tills man ger upp och går och fyller på mat för femtioelfte gången den dagen. Synd bara att han inte kan ta hänsyn på nätterna. Det händer att vi får stänga ute honom från övervåningen för att han väcker hela familjen med sitt skrikande.

Åter till gårdagkvällen. Katten kom in och gastade som vanligt. Fast ändå inte riktigt som vanligt. Hans röstresurser är oändliga och hans register över läten och ljudkombinationer också. Men trots det så hördes det att det var något som inte var som det brukar. Han kom inte in i tv-rummet utan stannade på kontoret, och så lät han konstigare än vanligt. Till slut bad jag Therés gå och kolla så att det inte var något som var fel. När hon skrek till och tvärvände i dörren så blev jag livrädd och fick för några skräckfyllda sekunder för mej att katten hade blivit skadad på något sätt. Jag såg framför mej att han hade ett stort äckligt sår eller nåt och i tankarna var jag redan på väg till veterinären när det visade sej att det inte var något fel på katten. Däremot så hade han en stor mus i munnen. Det är nog i alla fall fem år sen som han sist kom med en mus som han hade fångat.

Förr i tiden, när katten var ung, då kom han släpande med möss var och varannan dag. Jag minns med fasa alla nattliga katt och mus-jakter som försiggått i det här huset. För när katten väl kommit in med musen så var det inte ovanligt att han släppte bytet, som då ofta lyckades smita in under någonting där varken katten eller vi kunde komma åt den. Sen kunde det ta hur långt tid som helst att få fram musen igen så att katten kunde ta den. Och det var så jäkla äckligt, för jag avskyr katters lek med möss, men oftast var ju mössen redan så skadade så att de ändå inte skulle klara sej och då var det ju lika bra att katten fick avsluta vad han påbörjat. Jag vågade inte göra det åt honom, även fast det skulle vara skonsammare för musen.

Nu för tiden visar katten inget vidare intresse för musjakt. Så jag undrar var han fick musen från igår kväll. Kanske mötte han den på sin kvällspromenad och så blev musen så rädd så att den svimmade. Eller så låg den döende i rabatten när katten gick förbi...

Så här är man mest van att se katten nu för tiden... sovande. Fast han brukar välja lite bekvämare ställen än detta.

Tack och hej!

 

Kristin

15 november 2009 11:17

Ja, ibland undrar jag om musen hoppat in frivilligt i munnen på Bamsen. Han é ju inte så jäkla rapp i vanliga fall längre...

Haha, våra dementa katter, roliga är de... Igår frågade jag Anki, som jobbar på Björekn (höörs demenscentra), om inte hon hade en plats till Bamsen på hemmet...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När gjorde du sist något som du gått och tänkt i flera år att du skulle vilja göra? Hoppa falskärm t ex. Hur många är det inte som säger "jag skulle vilja hoppa fallskärm"? Och hur många är det som någonsin hoppar fallskärm...? Jag gjorde en sån...

Sitter här och tittar ut på en gråmulen, översnöad värld och drömmer mej tillbaka till solen och värmen på Lanzarote som vi lämnade för exakt tre veckor sen. I år så flyttade vi till ett nytt hotell mitt i semestern vilken vi absolut inte ångrade eft...

Hmmm... få se... smör... sprit... glass... is... sex! Tomatodlare... och så en tom julduk   OBS! Väldigt väldigt INTERNT...!!! (Det här gör vi om väldigt snart)   Tack och hej! ...

I en vecka nu så har vi bott på Cinco Casitas i Matagorda strax utanför Puerto del Carmen. Det är en villa (som dom kallar det) med egen trädgård och privat pool minsann. Men vi har kommit fram till att det inte är en pool, det är ett jättestort fotb...

Följande samtal ägde rum på en restaurang på Lanzarote härom kvällen: Jag – Konstigt, när man är här nere och föreställer sej hemma så verkar det så         mysigt liksom. Peter – Jaha… Jag – Ja, alltså… jag...