Den här dagen har väl egentligen varit ganska trevlig för min del. Förmiddagen tillbringade jag på naturumsträff i Kristianstad Vattenrike (med jobbet alltså). Jättehärligt väder, vacker natur, trevliga människor och intressanta samtalsämnen. Kan aldrig vara fel. I bilen på väg hem så satt jag och tänkte på vilket kanonjobb jag har och vilken unik arbetsplats jag jobbar på.

Så här såg "möteslokalen" ut.

Sen kom hovis och bankade på Biancas tappsko. Efter det for jag på och mockade halva stallet, packade höpåsar och gjorde rent krubbor och vattenkoppar och fyllde på vattenhinkar. I bland  har man bara hur mycket energi som helst. Synd att man inte kan buffra lite energi från sånna här dagar och dra nytta av under alla dom dagar då man inte har nån energi över huvud taget.

MEN, allt trevligt för egen del har överskuggats av tråkiga och sorgliga saker som nära och kära varit med om idag. Vännerna som jag tycker så mycket om som har haft begravning för sin dottersons pappa idag. Jag har tänkt på dom hela dagen. Jag vet hur sorgligt och jobbigt dom har det idag. Tänker på deras dotter som förlorat sin stora kärlek. Dom har visserligen inte bott ihop på länge nu, men det var ju verkligen inte så här det skulle sluta... Stackars tjej. Nu är hennes lilla son faderlös också, vilken mardröm.

Sen har mina stackars svärföräldrar blivit så fruktansvärt illa bemötta på sjukhuset idag. Ett äldre par, där mannen precis gått igenom en jättetuff behandling för cancer och som bara är skinn och ben kommer in till akuten på "order" av sjuksköterskan som har koll på svärfar här hemma. För det första får dom sitta där och vänta i evigheter, trots att svärfar är så svag så han knappt orkar sitta. Sen när dom väl får komma in och prata med en sjuksköterska så blir dom så otroligt otrevligt bemötta och ifrågasatta. Varför har dom kommit dit... vad ska det tas för prover... vem har påstått att dom bara kan komma dit på det viset, så kan man ju inte göra... osv osv. Efter ytterligare långt väntan, utan något att äta på många timmar, så orkar svärfar inte mer utan väljer att åka hem. Nu är svärmor helt förtvivlad för svärfar har bara kräkts sen han kom hem och nu är han så svag och dålig.

Jag blev så jävla arg när jag hörde det så jag ringde till akuten och fick namnet på sjuksköterskan som betett sej så här. Jag fick hans namn av en jättetrevlig sjuksköterska som blev helt bestört när hon fick höra hur svärfar blivit bemött. Men det är ju inte hennes fel i alla fall. Men den otrevliga manliga sjuksköterskan som uppträdde så himla oproffsigt tidigare idag ska banne mej inte komma undan med det så lätt. Jävla typ. Han borde inte jobba med människor.

Usch, nu vill jag inte skriva mer elände. Titta på den här videon. Min nya favorit och hans för tillfället allra bästa låt.

Tack och hej!

 

Tina

7 oktober 2009 08:53

Tuuuuuuuuuuuuuuusen tack för totalrengöringen av boxen..ren krubba o vattenkopp..inte illa..tack tack:-)
Ibland blir man bara så trött på sjukvården, hur kan man behandla gamla människor så. Bra att du tar det vidare !!
Kram kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När gjorde du sist något som du gått och tänkt i flera år att du skulle vilja göra? Hoppa falskärm t ex. Hur många är det inte som säger "jag skulle vilja hoppa fallskärm"? Och hur många är det som någonsin hoppar fallskärm...? Jag gjorde en sån...

Sitter här och tittar ut på en gråmulen, översnöad värld och drömmer mej tillbaka till solen och värmen på Lanzarote som vi lämnade för exakt tre veckor sen. I år så flyttade vi till ett nytt hotell mitt i semestern vilken vi absolut inte ångrade eft...

Hmmm... få se... smör... sprit... glass... is... sex! Tomatodlare... och så en tom julduk   OBS! Väldigt väldigt INTERNT...!!! (Det här gör vi om väldigt snart)   Tack och hej! ...

I en vecka nu så har vi bott på Cinco Casitas i Matagorda strax utanför Puerto del Carmen. Det är en villa (som dom kallar det) med egen trädgård och privat pool minsann. Men vi har kommit fram till att det inte är en pool, det är ett jättestort fotb...

Följande samtal ägde rum på en restaurang på Lanzarote härom kvällen: Jag – Konstigt, när man är här nere och föreställer sej hemma så verkar det så         mysigt liksom. Peter – Jaha… Jag – Ja, alltså… jag...